<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>पुस्तक चर्चा</title>
	<atom:link href="https://niyatra.com/archives/category/%e0%a4%aa%e0%a5%81%e0%a4%b8%e0%a5%8d%e0%a4%a4%e0%a4%95-%e0%a4%9a%e0%a4%b0%e0%a5%8d%e0%a4%9a%e0%a4%be/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://niyatra.com</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Sat, 02 Aug 2025 14:13:27 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>
	<item>
		<title>बौद्ध तीर्थयात्रा नालन्दादेखि लुम्बिनीसम्म</title>
		<link>https://niyatra.com/archives/1759</link>
					<comments>https://niyatra.com/archives/1759#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[बसन्त महर्जन]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 02 Aug 2025 13:44:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[पुस्तक चर्चा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://niyatra.com/?p=1759</guid>

					<description><![CDATA[&#8216;यो मेरो धार्मिक यात्रामा म केवल दर्शकमात्र नभई बुद्धको चरणाभिलाषी पनि बन्दैगएँ र यसैमा मलाई आनन्दको अनुभूति भइरह्यो ।&#8217; नेपाली बाड्मयमा घनश्याम राजकर्णिकार यात्रा साहित्यकारका रूपमा सुपरिचित नाम हो । समालोचक डा. दयाराम श्रेष्ठको हिसाबकिताबअनुसार आधुनिक नेपाली यात्रा साहित्यको ऐतिहासिक विकासक्रमको तेस्रो चरण (सं. २०२५ उप्रान्त) मा आएर मात्र उनी देखापरेका हुन् । तर, अरू...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://niyatra.com/archives/1759/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>नियात्रा कृतिहरु</title>
		<link>https://niyatra.com/archives/1668</link>
					<comments>https://niyatra.com/archives/1668#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Jul 2025 03:27:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[पुस्तक चर्चा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://niyatra.com/?p=1668</guid>

					<description><![CDATA[]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://niyatra.com/archives/1668/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>‘गन्तव्य लुम्बिनी’ किन लेखियो?</title>
		<link>https://niyatra.com/archives/1035</link>
					<comments>https://niyatra.com/archives/1035#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[बसन्त महर्जन]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 May 2024 18:36:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[पुस्तक चर्चा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://niyatra.com/?p=1035</guid>

					<description><![CDATA[&#160;न्युरोड, काठमाडौंस्थित नेपाल–भारत सांस्कृतिक केन्द्रको पुस्तकालयमा बौद्ध सम्पदास्थल सम्बन्धी एउटा डकुमेन्ट्री प्रदर्शन हुँदै थियो । त्यहाँ अचानक विवाद उठ्यो । विवादले चर्को रूप लियो । प्रश्न थियो, बुद्ध कहाँ जन्मेका हुन् ? डकुमेन्ट्रीमा बुद्धको जन्म भारतको उत्तरी सीमामा भएको भनिएको थियो भने लुम्बिनी भनेर देखाएको दृश्य चाहिँ नेपालकै थियो । कुरा स्पष्ट थियो– भारतको उत्तरी...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://niyatra.com/archives/1035/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>घटराजसँग गोसाइँकुण्डको यात्रा</title>
		<link>https://niyatra.com/archives/1023</link>
					<comments>https://niyatra.com/archives/1023#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[बसन्त महर्जन]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 May 2024 18:14:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[पुस्तक चर्चा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://niyatra.com/?p=1023</guid>

					<description><![CDATA[नेपाली साहित्यको अनुशीलन गर्नेका लागि घटराजभटट्राई नौलो नाम होइनन् । काव्यकृति तथा समालोचनाका कृतिहरु थुप्रै छन् । उनका कृतिहरुमा नियात्रा पनि भएको कुरा त्यत्ति चर्चाको विषय बनेको छन । ‘डोल्पाको छोटी’ (वि.सं. २०३९) पछि अर्को नियात्रा कृति हो– गोसाइँकुण्ड (वि.सं. २०४६) । उनको समालोचनात्मक लेखनभन्दा फरक छन्– नियात्रा लेखन । जेठ १२ (वि.सं.२०४५) को विहान...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://niyatra.com/archives/1023/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
